Berg-säkert

Jag sitter och svär över grejer som inte fungerar på nätet, ja man kan säga att jag beter mig som en usel användare..  Spottar och fräser över hur kasst det är att man inte kommer åt SJ´s biljettbokning, nu när jag skall beställa biljett som tar mig ner till min bästaste kompis i Helsingborg..  Jag är dessutom upprörd över den lata dj... postmuppen som bara tryckt ner all reklam och räkningar i vår brevlåda så locket står på trekvart..  

Gissa om det var nå snö blandat med all post..  Reklamen har jag kastat oläst och det är ingen större förlust, räkningarna är körda i torktummlaren och det kommer säkert att ursäktas när man hävdar att de inte gick att läsa.. Detta gjorde att jag nu seriöst skall be att få allting skickat via internetbanken..  Men då kommer väl deras datasystem vara nere den dagen man skall komma åt räkningarna..

Mitt i detta känslomässiga kaos skapat av I-landsproblem så nås jag av meddelandet att en bardomskompis har gått bort efter en tids sjukdom.. Helt plötsligt så inser man att det där med att internettjänster ligger nere inte är särskilt viktigt..  Eller ilskan mot muppen i moppen som delar ut post ja den bleknar..  Han kan jag sänka nån annan dag..

Linda var lillasyster till en kompis som heter Jörgen, och Linda var en sån där varm och glad person.. Man fick alltid en massa kramar och hennes värme vara alltid okonstlad och rak.. Linda fortsatte med detta under hela sitt liv, och även om vi inte sågs så ofta under de sista 15 åren så var hon alltid lika glad och go det gånger vi sågs.. 

Jag är ledsen på grund av att hon inte fick leva längre och jag är ledsen för jag vet att hennes bror har fått stå tillbaka lite för sin syster som hade downs-syndrom.. Men Jörgen har stöttat och varit en storebror att räkna med.. Han gav kommentaren till sin oroliga mamma så sent som i veckan.. -Mamma oroa dig inte, Linda kommer att fixa detta, för vi har så mycket kvar att göra som vi inte har gjort..  Så resonerar en storebror!

Jag är oxå ledsen för jag vet att min mamma kommer att ta detta hårt, då hon varit lite "reservmamma" åt Linda och är en nära vänninna åt Lindas mamma Margareta..

Så jag tänder ett ljus i kväll och skickar en tanke till familjen Holmgren, och jag kommer att besöka dem när jag åker upp till Umeå nu i jul för det tycker jag är viktigt..

\ Mats

Upplagd av Matte kl. 16:13